massma
ett galleri för samtidskonst

15 sep - 14 nov
DANIEL ANDERSSON
PREDICTING THE HARVEST


“Predicting the Harvest” är en installation bestående av fotografier, teckningar och målningar. Porträtt av män med genomarbetad och mystisk ansiktsbehåring är sammanförda med gamla landskapsmålningar och abstrakta symboler och former som speglar skäggens och mustaschernas geometri. Verket är en del av konstnärens pågående sökande efter en meningsfull kosmologi, som istället för att återuppfinnas, frambesvärjs i skäggens och landskapens uråldriga och kolliderande mytologier. Med detta antyder han om någonting som är större än summan av dess delar, om något som ligger bortom den materiella världen.

Daniel Andersson bor och arbetar för närvarande i London och Stockholm. Han är utbildad på Konstfack, Institutionen för konst, i Stockholm och tog sin magisterexamen i fri konst 2006. Han har tidigare ställt ut i Sverige, Finland och Storbritannien och var 2006 mottagaren av Hasselbladstiftelsens Victor-stipendium. Nyligen har han haft en separatutställning på The Research Gallery, LCC i London (2007) samt deltagit i grupputställningar på Hasselblad Center i Göteborg (2007) och La Viande Gallery i London (2007).
Kommande aktiviteter inkluderar separatutställningar i både Köln och Helsingfors, samt en ateljévistelse
i New York 2008.

www.danielandersson.info
bilder från utställningen


**

AKT I

UTANFÖR EN LITEN BY. DAG.

Säsongen är över och jorden har varit bördig, vetekärvarna är samlade i långa rader. En manlig bonde står vid sidan av åkern inför ett ensamt kvarvarande vetestycke. Han skjuter sin keps bakåt och tittar mot himlen. Ett moln flyter sakta förbi och plötsligt känner han igen den beskyddande andens ansikte i det. I bakgrunden hörs byflickornas härmanden av den tredje säsongens fågelns sång.

                                                               BONDEN
(tyst för sig själv)
Är en stråle någonsin skild från solen,
Kommer en droppe att existera skild från havet,
Kommer en tysk soldat någonsin att sluta älska sin döda kejsare, Ljuset förenas med ljuset,
Förbundet är fullbordad, Vilken helig förening.

Den äldsta av flickorna fäster ett litet band vid de resterande vetestråna. Hon gör skärans tecken (en halvcirkel följd av en cirkel i luften) mot nord, syd, ost och väst. Hon fortsätter sedan genom att kröka veteaxen mot marken.

                                                               BONDEN
                                                  (hänryckt)
Glädj er, för skägget är nu krusat!
Andarna har återvänt till jorden!

                                                               FLICKORNA
                                                  (ansluter sig till mässandet)
Nelos nårf dliks nisnogån elårts ne rä!

                                                               BONDEN
                                                  (nu med en högljudd åskande röst)
Fader, fader, fader, i himmelen, himmelen, himmelen,
Vaka över mina flockar, mot det onda ögat, ögat, ögat
Från syndiga människor, från vilda bestar,
Från allt det ovanstående. De judasaktiga påvarnas frosserier!

Kom, låt oss vistas i hyddan, som våra förfäder gjorde i vildmarken.

                                                  (även mer rasande)
Kol mevasser, mevasser ve-omer!

                         Han som äger ett skägg är mer än en ungdom,
och han som inte äger ett skägg är mindre än en man.

De unga flickorna nickar klokt.

**